Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

KRAV-värdet i bondeled nästan halverat

Det har varit ett tufft år för ekologiskt och KRAV-märkta produkter i både förädling och producentled. Sätt ur ett generellt perspektiv tappar ekologiskt mark på alla områden, både när det gäller areal och antal djurenheter, även lönsamhetsmässigt. Bara under det sista året har mervärdet för den KRAV-godkända produktionen minskat med cirka 700 miljoner kronor. Detta visar en sammanställning i en råvaruraport som Agrovektor nyligen tagit fram.

- Mest tappar spannmål och mejeri. De sänkta KRAV-tilläggen innebär att nästan hälften av det mervärde som KRAV-genererar till svenska lantbrukare har gått upp i rök under perioden, till och med oktober 2020, säger rapportförfattare Cecilia Ryegård, Agrovektor, som sammanställt rapporten.

2019 var mervärdet för KRAV-märkta produkter 1,5 miljarder kronor på årsbasis. 2020 har det sjunkit till 0,8 miljarder kronor. Det är en minskning med hela 0,7 miljarder kronor, eller drygt 40 procent.

Även den ekologiska arealen minskar.
- Många producenter som jag har pratat med har flaggat att de överväger att minska sin produktion, eller redan har gått tillbaka till konventionell produktion. Uppköpare och förädlare signalerar att producenter slutar, eller tvingas att sluta. Det gäller både djur- och spannmålsproduktion. Det är första gången under de 20 år jag jobbat med ekologiskt där man nu så tydligt kan se tendenser till att KRAV- och ekoarealen troligen kommer att minska 2021, säger Cecilia Ryegård.

Lönsamheten har sjunkit ordentligt i de flesta produktionsleden. Producenter slutar eller tvingas att sluta, framför allt i animalieproduktionen. Kontrakt förnyas inte inom ägg, mejeri, kyckling och gris. De flesta system är stängda för nya producenter.
- Jag uppfattar det som att branschen nu jobbar stenhårt med att reglera tillförseln av ekologisk råvara för att vara i balans under 2021, i de segment som går att reglera. Man har dragit i nödbromsen. Långvariga överskott av ekologisk råvara existerar inte. Skulle efterfrågan sedan öka tar det lång tid att komma tillbaka till tidigare nivåer, inte minst att återvinna producenternas förtroende, säger Cecilia Ryegård.

Ekologiskt står inför stora utmaningar och speciellt KRAV och KRAV-märket, enligt rapporten.
- KRAV som mervärde är starkt ifrågasatt och utmanat i detaljhandeln. KRAV tappar på bekostnad av andra, mer diffusa mervärden, som hållbart och närproducerat. En fråga som jag fått under rapportskrivningen är ”Vad är KRAV, vad står det för?” Det är ju lite märkligt, eftersom KRAV länge varit ett av Sveriges absolut mest kända varumärken, säger Cecilia Ryegård.

Detaljhandeln har nu bollen. Det är här besluten tas och ödet om ekoproduktionen avgörs, enligt rapporten.
- Detaljhandelns beslut avgör allt. KRAV-certifieringen bygger på relation. Detta arbetar detaljhandeln med starka krafter för att motverka genom att inte exponera eko som tidigare. Just nu finns råvaran, men inte hur länge som helst. Många aktörer i förädlingsindustrin är skadskjutna när man kapat deras produkter. Innovationskraften i svensk förädlingsindustri är decimerad, säger Cecilia Ryegård.

Mervärdena går snabbt att avsluta. Det är bara att sluta att certifiera och då är produktionen återigen konventionell.
- Detaljhandelns vanliga tuffa hantering runt producenter och förädlare funkar dock inte på eko, det kommer man troligen att upptäcka framöver. Producenterna går tillbaka tillkonventionell produktion, avslutar Cecilia Ryegård.

2020-11-27