Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Trend att ta bort ekomål i kommunerna?

Nyligen skull kommunfullmäktige i Lund ta beslutet om att riva upp sitt mål om 100 procent ekologiska inköp av livsmedel. Förslaget återremmiterades och ännu vet man inte hur det kommer att gå, om målet får vara kvar eller ej. Ekomatcentrum rapporterar dock om att man tycker sig se en trend där flera kommuner och regioner skär ned på ekologiska livsmedel och sänker eller tar bort sina mål för ekologiskt. Detta stick i stäv med den nationella livsmedelsstrategin, satte 2017 av den dåvarande regeringen där man valde två inriktningsmål: 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk år 2030 och 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av ekologisk jordbruksmark år 2030.

Enligt Ekomatcentrum beror kursändringen dels på ändring i det politiska styret, samt neddragning i budgetarna, som lett till sparkrav.
- Vi ser också att de regionala livsmedelsstrategierna som tagits fram i några av landets regioner oftast saknar koppling till ekologiskt lantbruk och konsumtion. De saknar också förankring i inriktningsmålen för ekologiskt som finns i den nationella livsmedelsstrategin, säger man hos Ekomatcentrum.


Den senaste kvartalsstatistiken från Machie (före detta DKAB Service AB) kvartal 3 2018-2019, visar att ekoinköpen för första gången på många år minskar i landets kommuner. Positivt är att de svenska inköpen ökar i offentlig sektor, negativt att de svenska ekologiska inköpen minskar.
- I många kommuner håller man sin budget med god marginal, även med mycket höga andelar ekologiskt. Lund och Vellinge, som nått över 80 procent ekologiska inköp, är goda exempel. Trots det verkar lokala beslutsfattare på många håll övertygade om att nedskärningar på ekologiska livsmedel är vägen till ekonomiska besparingar.

2019-12-23