Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Volym inte är inget försäljningsargument för ekomat!

Nyligen avslutades kampanjen ”Ekoseptember” för att lyfta den ekologiska matens alla mervärden och de är utan tvekan många och viktiga. Samtidigt som kampanjen pågår läser jag en artikel om ännu av dessa ekobönder som stolt berättar om sin höga produktion, i det här fallet mjölk. Snittet i hans besättning ligger på över 12 000 kilo, vilket är en bra bit över det konventionella genomsnittet. För att klara av detta kräver foderstaten en hög andel soja, ekologiskt odlad förstås, men likväl en omdiskuterad gröda.

Ekomjölksbonden är inte ensam om att vilja producera mycket. Skillnaden mellan de konventionella och de ekologiska mjölkbönderna har alltmer suddats ut. Länge har ekogårdarna varit större och gapet i avkastning har också minskat och handlar nu om drygt ett ton. Men skillnaderna har också minskat när det gäller antalet dödfödda kalvar och kornas livslängd. Det är större skillnader mellan små och stora besättningar än mellan eko och konventionellt.

För kraftigt fokus på volym
Det är lätt att förstå att även ekobönderna vill visa att de minsann också kan ”producera”, särskilt i en tid när ekolantbruket ofta anklagas för att vara ineffektivt och leda till världssvält. Stora volymer är per definition något som anses bra. Det är ingen slump att den nationella livsmedelsstrategin bara har ett enda skarpt mål – ökad produktion. Men om ekobönderna bara har volymen för ögonen, finns det en stor risk att de missar sina andra värden och därmed existensberättigande.

Är ekolantbruket på väg in i ”volymfällan”?
Konsumenterna väljer ju inte ekologiskt därför att stallarna är stora, korna mjölkar mycket eller för att skördarna ökar ute på åkrarna. Volym är inget försäljningsargument. Konsumenterna köper ekologiskt där att de anser att ekomaten mat är bättre för miljön, men också hälsosammare, godare och har en bättre djuromsorg. Det är de här typen av mervärden som ekolantbruket borde vårda och utveckla och då inte främst genom att utveckla KRAV-regler, utan genom att hitta nya samarbeten med konsumenter och allmänhet.

Relationer till mat skapar mervärden
Det finns ett växande intresse bland konsumenter att köpa god, sund och miljövänlig mat direkt från producenten. Man vill bort från den anonyma maten och i stället upprätta relationer, både till bönderna, men också stödja ett vackert och artrikt landskap och en levande landsbygd. Framväxten av REKO-ringar och andelsjordbruk är ett tydligt bevis för detta. Det finns också exempel på projekt där lantbrukare samarbetar med allmänhet för att kombinera lantbruk och naturvård kring en sjö, en dalgång eller liknande. Man kan givetvis tänka sig fler modeller där ekobönder tillsammans med konsumenter utvecklar samarbeten för ökad social och miljömässig hållbarhet. Det är bara fantasin som sätter gränser.

Lantbruket brukar påstå ha lösningarna för en mer hållbar framtid och det stämmer bra för ekolantbruket. Men då får man inte gå i volymfällan.

Text: Ann-Helen Meyer von Bremen

2019-12-10