Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Höj statusen på verklig betesdrift

Det går dåligt för ekomjölken, försäljningen sjunker och Arla letar sätt att lyfta ekomjölken - framförallt genom att koppla eko till klimatfrågan genom Arla ko Netto noll klimatavtryck. Men en ännu viktigare fråga för konsumenterna när det gäller mjölk är djurvälfärden. Där kopplar Arla djurvälfärd till den konventionella mjölken för att lyfta den, bl.a. i satsningarna på sommarmjölken.

I kommunikationen till konsumenter lyfts att korna får vara ute mer på bete och att bönderna får betalt för detta. En lyckad kommunikation som fallit väl ut, och att lyfta bete för konventionella kor är positivt. Men samtidigt kommunicerar Arla svagt om hur mycket ekologiska kor får vara ute, på så sätt försvagas ekomjölken trots att ekolöftet innehåller betydligt högre andel bete. Sommarmjölk i Mellansverige lovar 675 h ute mot lagstadgade 540. Ett minimum för eko i samma område torde ligga på runt 1556 h.

Nästa steg i att lyfta djurvälfärd för de konventionella korna är en ny konceptmjölk. Många av de krav som konventionella producenter som ansluter sig till detta ska uppfylla närmar sig eller kommer i nivå med eko/KRAV reglerna. Detta är positivt för djurvälfärden. Men om strategin är att kommunikationen blir som den för sommarmjölken, och det uttrycks som att de konventionella producenterna står för detta utan ett ord om att de ekologiska producenterna också gör det och mer därtill, kommer det att bli ett val för konsumenten mellan klimat och djurvälfärd, ett mycket märkligt val. Om denna målkonflikt hade varit verklig, hade vi i ekokretsar förmodligen värderat djurvälfärd högst. Jag tror också att de flesta konsumenter skulle göra det. Så därför är jag orolig för om dessa parallella satsningar verkligen kommer att lyfta ekomjölken, eller tvärtom.

För att ändå lyfta djuromsorg hos eko har Arla valt att ta bort mjölk från gårdar med uppbundna besättningar ur sin ekomjölk. Idag ges möjligheten inom ekoreglerna att ha maximalt 45 uppbundna kor, mot att dessa får ännu längre utevistelseperiod och därtill vinter-rastning. Ett exempel på vad detta ger i timmar kan jag ge från min egen gård och det rör sig runt 3700-3800 timmar. Dessa timmar ute väger enligt Arlas bedömning lätt mot möjligheten för korna att gå i lösdrift. Detta trots att det som ger verklig skillnad i hälsa är tiden ute. Ju mer desto bättre, det visar en stor litteraturgenomgång som presenterades i Svensk veterinärtidning nr 8-9, juli 2015. Min förhoppning är att vi kan fortsätta att se och lyfta att djuromsorg kan ske på många olika sätt. Om verklig betesdrift hade den status den förtjänar hade de små ekogårdar som nu riskerar släckas ned, istället lyfts som föredömen. Vi kan inte offra detta för förenklad kommunikation.

Elin Rydström Styrelseledamot Ekologiska Lantbrukarna

2019-12-09