Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Biologiska insatsmedel – nytt, hett, spännande och lönsamt!

Just nu händer det fantastiska saker när det gäller utvecklingen av biologiska insatsmedel inom de gröna näringarna runt omkring i världen. Här forskas och testas det massor vid de stora kemiföretagen samt vid helt nya företag som specialiserat sig på biologiska insatsmedel. Dessa båda typer av företag lägger allt större del av sina resurser på att hitta biologiska lösningar på problem som tidigare lösts med kemi. Och glädjande är att massor av nya biologiska verktyg nu är på väg in på marknaden, för både konventionella och ekologiska lantbrukare.


Kollade på TV-programmet Vetenskapens värld på svt.se häromdagen efter tips från en nära vän som jag brukar diskutera jordhälsa med. Blev helt betagen av programmet med titeln Svamparnas planet. Programmet innehåller mycket av det som den biologiska diskussionen i lantbruket borde ha sin utgångspunkt i. Nämligen samarbetet mellan växter och svampar och vilken oerhörd kraft det finns i detta, som vi idag nästan inte utnyttjar alls inom jordbruket. För att förstå den kraften behöver man bara tänka penicillin….eller hur växter kan återta och skapa grön mark efter ett vulkanutbrott.


Power of biology
Programmet handlar om hur algerna flyttade upp från havet och hur de i samarbete med svampar möjliggjorde intaget av land som växter. Svamparna fixade näringen från marken till växterna med sina ”underkrafter” som mejslar loss näringsämnen från stenblocken och växterna betalar sedan med ”socker” från fotosyntesen. Ett urgammalt system som är ett måste för att växterna skall få i sig alla de näringsämnen som de behöver och som bygger bördig jord åt växterna. Varför skulle våra kulturgrödor fungera annorlunda?

För lite ”Internet” i jordarna
I den mesta odlingsjord som vi har i Sverige och utomlands motarbetar vi svamp genom mekanisk jordbearbetning, monokulturer, pesticider och koncentrerade höga givor av både oorganiska och organiska gödselmedel. Svampen har funktionen som jordens internet och kan transportera näringsämnen till plantorna. Enligt markexperter så förlorar man stora möjligheter att kunna få tag i de mikronäringsämnen som växten behöver om man inte har rätt sorts svampflora i marken och tillräckligt utbyggd. I Sverige och övriga världen saknas svampen på många ställen i åkermarken.

Svampar ger näring
Avsaknad av svamp har i vissa fall gett så stora odlingsproblem, att man inte kunnat odla de grödor man önskar eller att ens odla alls. Lösningen har då varit att tillsätta svampar och nyttiga bakterier i form av olika biologiska insatsmedel. Svampar och bakterier som hjälper jorden, växterna och mikrolivet att komma i balans igen och det som är glädjande att man i många fall har lyckats! Det som också hänt i många fall är att svamparna hjälper till med att öka utnyttjandegraden på att den näring som man tillförgrödorna. Något som man fokuserar för lite på idag.

Nu i praktiskt bruk
Svamp- och bakterietillsatser till jorden och på plantorna gör man nu systematiskt när man odlar morötter i Holland för att inte nematoderna skall äta upp dom, på frukt-, vin- och mandelodlingar i Kalifornien för att bekämpa och begränsa skadesvampars tillväxt samt i grönsaksproduktion i Spanien, Tyskland och Danmark för att få en bättre kvalitet på grödorna.

Billigare och lönsammare
Det som är spännande är att många av de biologiska insatsmedel man nu använder är både billigare och har bättre verkningsgrad än de kemiska medel man använde tidigare. Vissa producenter har kunnat öka både kvalitet och kvantitet med de nya biologiska medlen samtidigt som man förbättrat jordens bördighet. I dessa länder är det inte längre konstigt eller flummigt att använda kompost-te, svamppellets eller ferment i sina odlingar. Det är en självklarhet och de gör det för att det är ett bättre och lönsammare val för företaget.

Extra roligt är att pionjärer i Sverige nu har börjat testa biologiska insatsmedel i större skala på åkerareal med lovande resultat. Nya verktyg och insatsmedel är verkligen efterlängtade i svenskt lantbruk!


Olle Ryegård
Redaktör och ansvarig utgivare Ekoweb

2019-10-22