Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Kvick Finn - ett vapen mot kvickrot och tistel


Kvickrot och tistel skapar stora problem i kväveintensiv ekologisk odling. Det finns nu en ny maskin på marknaden från Finland, premiärvisad på Slätte Ekodag, som bekämpar just dessa ogräs.


Det är inget nytt att kvickrot och tistel skapar stora problem i det ekologiska odlingssystemet. Det är aggressiva ogräs som snabbt sprider sig om man fuskar med växtföljden eller att väderleken går en emot vid de mekaniska ogräsbekämpningstillfällena. När tisteln och kvickroten väl etablerat sig är de svåra att bli av med. Ett sätt att bekämpa dessa är tvårig vall som putsas och sedan avslutas med en kort svartträda innan höstsådd, där olika maskiner används för att bekämpa ogräsen.

Gåsfoten skär av rötterna och de roterande pinnar kastar upp rötterna och jorden i luften. Eftersom rötterna är lättare än jorden hamnar de på markytan och ligger sedan där och torkar och dör.

 

På Slätte ekodag premiärvisades ett nytt alternativ för att bekämpa dessa rotogräs. En tre meters Kvick Finn kultivator från Finland, där man fick se effekten av körning i fält vid vallbrott. Första körningen gjordes på fem till sju centimeter djup. Arbetshastigheten var på fem till sju kilometer per timme och varvtalet på PTO:n var 540 varv per minut. Det innebär att man hinner köra knappt två hektar per timme.

Två hektar i timmen

– Jag har nu kört med Kvick Finn maskinen i två år. Jag använder den när jag bryter trädan på sommaren. Totalt kör jag cirka 20 hektar per år och maskinen delar jag med en annan lantbrukare,
säger Fredrik Söderström, lantbrukare på Viksberg utanför Sala.
Fredrik Söderström, lantbrukare på Viksberg utanför Sala har nu kört med sin Kvick Finn kultivator i två år. Fredrik använder den när han bryter trädan på sommaren. Totalt körs cirka 20 hektar per år.

– På mina mellanleror så har jag störst problem med kvickrot, sedan kommer tistel. Maskinen är ett sätt att begränsa dessa båda ogräs. Ett annat är att jag nu också har lagt om från ettåriga vallar till tvååriga vallar. Hemma så bryter jag vallen med en kultivator, sedan kör jag två till tre gånger efter med Kvick Finn kultivatoren, säger Fredrik.
 

 Efter två till tre veckor är det dags att ge kvickroten ytterligare en omgång. Då kör man igen och man sänker djupet så långt som man ser att man har färska kvickrotsrötter. Här gäller det att svälta ut plantan och få den att förväxa sig. Då torkar och dör den lättare. Det är lagom att köra i fältet när kvickroten har fått två blad. Då tas näringen fortfarande från roten och efter tre blad börjar näringsflödet transporterasned till roten igen.

Torrt ger bäst effekt

– Jag kör min tre meters maskin med en traktor på 120 hästkrafter. Det räcker gott och väl och jag brukar köra cirka fem kilometer i timmen. Då har traktorn ett varvtal på cirka 1600 varv när jag kör på mina mellanleror. Bränsleförbrukningen ligger på cirka 12 liter per hektar, säger Fredrik.
– Gåsfötterna skär av kapillariteten på ett bra sätt och jag körde faktiskt en gång innan vårplöjningen med ett bra resultat i år. Då bevarades fukten väl och jag fick en mjuk och fin plöjning, säger Fredrik.
Boris Lindgård, Ekotjänst Finland ansvarig
för utveckling av Kvick Finn maskinen
tillsammans med Hamec.
Gåsfötterna är utformade för att skära av ogräsrötter samt lyfta upp jorden så att den luckras ordentligt. Första körningen iett vallbrott görs vid fem till sju centimeter.Därefter kommer roterande pinnar och slår av jorden från rötterna samtidigt som både jord och rötter kastas upp i luften. Eftersom jorden är tyngre än rötterna hamnar rötterna på ytan och jorden under. Då ligger rötterna på ytan och torkas ut av sol och vind. Bäst effekt får man vid torka ett par dagar efter en körning.

Tydliga uttorkningseffekter

I försök som utförts med liknande maskiner av hushållningssällskapen i Värmland och Väst 2003-2006(Kvick Upp och Kvick Killer)har man visat att man får tydliga torkningseffekter då man frilägger kvickroten på ytan. Utlöparna kan torka ut tillräckligt efter 5-6 varma och blåsiga dagar då en upprepad bearbetning kan ske vid rätt förutsättningar. Man vinner tid i jämförelse med utsvältningsstrategin som kräver några veckor för om växling mellan körningarna. Friläggning på hösten efter skörd gav i medeltal 60-80 procent lägre kvickrotsförekomst i försöken i jämförelse med enbart plöjning. I jämförelse med den mer traditionella utsvältningstekniken fick man vid försöken ungefär samma kvickrotsbekämpning av en Kvick-Uppkörning som av två tallriksharvningar. Bearbetningskostnaden blev ungefär densamma för dessa alternativ.

Fakta kvickrot

Kvickroten sprids i huvudsak med underjordiska stamutlöpare (rhizomer) i det översta tio cm matjordsskiktet. Arten harinte någon viloperiod som till exempel åkertistel utan kan bilda utlöpare och skott i princip hela året, vilket möjliggör utsvältning även under hösten. Kvickrotsplantan
är som känsligast vid 3-bladsstadiet och den växer bra under kalla, våta och näringsrika
förhållanden.

Försäljning av Kvick Finn görs av Oy Ekotjänst Lindgård Ab som har sitt kontor strax utanför Vasa i Finland. Kvick Finn kultivatorn tillverkas av Hamec.

TEXT & foto : OLLE RYEGÅRD

2013-09-06