Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Vibro Crop – radhackan som även hackar kilar!

Tekniken och mjukvaran för individuell styrning av sektioner har tidigare funnits på gödselspridare och sprutor. Nu har Kongskilde även applicerat den på sin nya individuellt sektionerade radhacka, Vibro Crop.

2012 släpptes den första nya radhackan Vibro Crop i Danmark som utvecklats av Kongskilde. På Borgeby fältdagar i slutet av juni premiärvisades den i Sverige. 2014 kommer den finnas i Sverige för försäljning och det unika är att den klarar kilhackning.
– Vi kan nu utnyttja GPS-systemet fullt ut och det här systemet är unikt för Kongskildes radrensare. Detta är en funktion som verkligen är efterlängtad för radhackor, säger Søren Holm, säljchef Kongskilde Industries.
Lämplig arbetshastighet för den nyutvecklade radhackan är åtta kilometer i timmen. Vid optimala förhållanden kan den rensa ogräsen in till knappt tre centimeter från plantan.

Radhackan är utvecklad för att mekaniskt kunna bekämpa ogräs i framförallt betor, majs och raps. Det som är speciellt med Vibro Crop är att maskinen är byggd så att varje hacksektion med gåsfötter kan lyftas och styras individuellt. Fördelen är att man då kommer åt att hacka även kilarna på åkern, något som tidigare har fått bli en kompromiss mellan att låta bli att hacka eller att köra upp gröda på vändtegen.

Buren radkacka

Radhackan är buren av traktorn och den finns i storlekar på 6 meter till 9 meter. En radhacka på 6 meter väger cirka 1600 kilo och en på 9 meter 2400 kilo. Eftersom de är burna så behöver man utnyttja traktorns vikt för att få en jämn radhackning. Lämpliga storlekar på traktorer är 120 hk på en sex meters maskin och 170 hk på en nio meters maskin.
Anders Lund Thomasen från Kongskilde i Danmark.
– Radavståndet kan ställas in individuellt. I hackningarna av raps kör vi med 50 centimeters radavstånd och då hackas raderna med tre gåsfötter. I majs är radavståndet 75 centimeter och då har hacksektionen fem gåsfötter, säger Anders Lund Thomasen från Kongskilde i Danmark.


Vid körning av ett fält så kör man först på vändtegen. Då läses fältets ytterkanter av och mäts in av GPS. Sedan när man kör i raderna så kommer mjukvaran ihåg var det är radhackat och då lyfts hacksektionerna med gåsfötterna automatiskt upp. Detta är det som är det stora utvecklingssteget för radhackan, en teknik som redan finns på bland annat Amazones sprutor och på gödselspridare. Det betyder att det är GPS-tekniken som sköter styrningen så att de separata gåsfötterna lyfts upp och ned vid kilkörningen. Upplyftningen görs med 2,5 centimeters noggrannhet och vid isättning och upplyftning är en bra arbetshastighet sex kilometer i timmen.
– Upplyftet av hacksektionerna är enkelt och fungerar bra. Det är inga problem att köra sju till åtta kilometer i timmen och få det att fungera, säger Michael Nilsen, som kört hackan i sockerbetor, raps och majs i Danmark i år.

Inga ohackade kilar

Radhackan styrs i sidled av en kamera från Claas. För att det skall bli rätt så måste man mäta höjden och bredden på plantan. Därefter mäter man radavståndet och ställer in rätt höjd och vinkel på kameran för att den skall kunna tolka bilderna med mjukvaran så bra som möjligt. Hur bra bildöverföringen fungerar visas på bildskärmen inne i traktorn och här är det en fördel att testa
olika vinklar för att få den bästa bilden och därmed den bästa styrningen. Bildkvalitén
mäts i 0 till 100 procent. För en van förare tar detta cirka fem minuter att göra alla moment.

  Sektionerna i radhackan kan lyftas individuellt med hjälp av hydrauliken. På den 6-metersmaskin som visades på Borgeby, som hackade raps, bestod hackan av 13 sektioner. När lyften skall ske styrs av GPS-tekniken.

– Jag börjar med att ställa in radavståndet mellan plantorna och mäta grödans höjd och bredd. Därefter tittar jag i tabellen från Kongskilde vilka inställningar jag skall göra. Då får jag fram vilken höjd kameran skall sitta på, antal rader kameran skall läsa av och vilken vinkel som är bäst, säger Michael Nilsen.

– Man måste vara noggrann med inställningarna av maskinen och förstå hur systemet fungerar. Annars är det lätt att man kör upp gröda eller får en hackning där man inte kommer tillräckligt nära plantorna. Tekniken kräver en modern traktorförare som vågar prova, säger Michael Nilsen.



Informationen från kameran används sedan till justering i sidled så rensaren kan komma tätt intill plantorna. I optimala förhållanden kan radrensaren komma så tätt inpå plantorna som 2,5 centimeter och då finns inte mycket plats kvar för oönskade ogräsplantor. Det betyder att om det är 50 centimeter mellan raderna så kan 45 centimeter bli rensade.
– I majs kör vi med aggressivare gåsfötter som även kupar upp jorden kring plantan och då kan man ytterligare minimera utrymmet för ogräsen att växa, avslutar Anders Lund Thomasen.

Text & Foto : Olle Ryegård

2013-08-28