Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Humlor studeras med radiosändare:

- Hittar pollinerarna hem eller svälter de ihjäl?


Årligen pollinerar bin och humlor grödor till ett värde av hundratals miljoner kronor för svenska lantbrukare och trädgårdsodlare. Nu studeras dessa flitiga arbetare med ny modern mikroteknik i ett världsunikt projekt lett från Alnarp, för att lokalisera de allt mer påtagliga hoten mot arterna och
undvika massdöd.


Med start 2012 och med fältförsök i år och nästa år så genomförs ett stort treårigt pilotprojekt om hur bin och humlor påverkas av bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoiden klotianidin. Projektet genomförs i södra Skåne av Jordbruksverket och Thorsten Rahbek Pedersen är projektledare. Bakgrunden till projektet är den massdöd som man har kunnat se bland bin i EU och USA de senaste 15 åren. Studiens syfte är också att utmynna i åtgärdsplaner från Jordbruksverket för att kunna skydda våra pollinerare framöver. Parallellt utreds också hoten från exotiska skadegörare som börjat härja i Sveriges närhet, såsom Asiatisk bålgeting eller trakékvalster.
Det är ett pilligt arbete att sätta fast ”transpondern”. Humlan ligger mjukt och skadas inte. Efteråt flyger den omkring som vanligt. Radiosändare avger position och tiden kan även mätas som humlan är ute på födosök. Foto: Albin Andersson.

 

- Pollinerarna är mycket viktiga för det svenska lantbruket och ett tydligt mått på hur den svenska biologiska mångfalden mår. De är också viktiga för samhällsekonomin och bidrar årligen med flera hundra miljoner kronor till svenska lantbrukare och biodlare, säger Thorsten Rahbek Pedersen på Jordbruksverket i Alnarp. Pollinatörernas stora betydelse för samhällsekonomin och livsmedelssäkerheten är orsaken till att det är Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap som finansierar projektet.

I projektet undersöker man hur neonikotinoiden klotianidin påverkar främst honungsbin och humlor. Principen i undersökningen är enkel: Man placerar bi- och humlesamhällen intill fält med, och utan,
användning av klotianidin, registrerar och analyserar sedan vad som händer. Den stora utmaningen är att plocka bort alla faktorer utom just klotianidin som kan påverka resultaten.

Radiosändare på ryggen

I humleundersökningen monterar man bland annat små radiosändare (så kallade ”transponders”) på enskilda humlor för att kunna mäta hur lång tid de använder på att födosöka och om de hittar tillbaka till samhället. I flera försök har man sett att neonikotinoider kan påverka bin och humlors
orienteringsförmåga och det är detta man undersöker med radiosändarna.
- Vi vet att neonikotinoiden klotianidin är mycket giftig ämne för bin och humlor. I laboratorieförsök har vi sett att även otroligt små mängder av ämnet kan göra att humlan inte hittar hem till sitt bo efter att ha fått i sig små mängder av det. Däremot vet vi mycket lite om hur bin och humlor påverkas i fält, säger projektledaren Thorsten Rahbek Pedersen.

Om inte humlan hittar hem med pollen och nektar så växer inte humlesamhället till såsom det brukar och de larver som finns i boet riskerar att svälta ihjäl. Det gör också att produktionen av drottningar som skall bygga bo nästa år minskar kraftigt, eftersom de utvecklas i slutet av sommaren och är i stort behov att pollen för att växa till.
- Vi väger samhällena för att ta reda på om de växer som de skall. Vi mäter också tiden som humlorna med radiosändare är ute på födosök i de olika fälten, obehandlade och behandlade med klotianidin. Då kan vi se om de hittar hem, fortsätter Thorsten.
Thorsten Rahbek Pedersen, biexpert och projektledare för projektet på Jordbruksverket i Alnarp. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket, SLU, Lunds Universitet, biodlingsorganisationerna och Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Foto : Maj Rundlöf, Lunds Universitet som är vetenskaplig ansvarig för undersökningen.

Tid och plats Radiosändaren registrerar hur lång tid humlan är ute och flyger och om den kommer hem. Med hjälp av detta kan man sedan samla in data för att se om det är någon skillnad mellan behandlade och obehandlade fält.

- Det är intressant att kunna applicera ny mikroteknik och kombinera detta med biologi. Det gör detta projekt världsunikt. I december 2014 kommer studien vara klar och slutredovisas, avslutar Thorsten Rahbek Pedersen.

Text: Olle Ryegård

2013-08-25