Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Ledare: Det här med blommor och bin...

Det är en otacksam uppgift att vara pollinerare i jordbrukets tjänst. Möjligheterna att fördjupavänskapsbanden med den mänskliga sidan har varit högst begränsade de senaste 50 åren. Pollinerarnas arbetsinsats värderas till flera 100-tals miljoner kronor bara för svenskt lantbruk. Allt fler tvåbeningar har därför fått ett nyvaknat intresse för det här med blommor och bin...

 

Det är oroväckande tyst i den härliga sommarmorgonen. Bolltistel, fjärilsblomma och stäppsalvia står där och flaggar inbjudande med sina breda färggranna landningsbanor i morgondiset. Vart har alla kryp tagit vägen? Alla fladdrande fjärilar, dunsande, stora, tunga humlor och flitiga ilande bin?

Det är mer än 50 år sedan Rachel Carson skrev bestsellern Tyst Vår där hon förutspådde de mörka resultaten av vår användning av bekämpningsmedel. I trädgårdens talande stumhet kan man inte låta bli att undra om hon är på väg att få rätt. Tyvärr vittnar även forskningen om att det är riktigt illa ställt med några av våra allra viktigaste arbetare i samhällets och lantbrukets tjänst. Kanske får vi snart även här använda mänsklig pollinering, så som man gör på sina håll i Kina? Hur sugen är du på att använda din värdefulla tid till det?

Lönsamt med surr
Ett svenskt världsunikt projekt bidrar nu till att sprida ljus över hur några av våra viktigaste pollinerare påverkas av det moderna jordbruket. Det är numera inte bara kossor som har transpondrar, det är även den senaste modeflugan för humlor i trakterna runt Alnarp. Mikrotekniken används för att studera hur humlor rör sig i fälten och hur populationen tillväxer i olika miljöer. Tanken är hisnande när man funderar över möjligheterna som tekniken ger oss och vad som kan vara nästa steg. Tänk om man kan studera maskar på samma sätt och ta reda på hur de reagerar på olika däcktryck? Vad vet du egentligen om dem och hur håller du dig på god fot med dessa dina osynliga, ständigt arbetande vänner? Vid vilket däcktryck går de i strejk?

Riddar Thorsten
Bra att någon, likt Thorsten Rahbek Pedersen, chippar humlor och ger oss vetenskapliga förklaringsmodeller som inte ensidigt tittar på den kortsiktiga avkastningen (se artikeln s 6-7). En Riddar Thorsten, som drar sin lans för pollinerarnas överlevnad. Sådana beskyddare skulle behövas även för andra kryp som maskar och rovkvalster.

Cash i humlor

Det är sällan (aldrig!) man ser att bekämpningsmedel mäts i sidoeffekter av till exempel påverkan på humlepopulation, utan enbart i form av avkastning på kort sikt. Gårdar går i arv i generationer men det är sällan (aldrig!) någon som mäter markens bördighet eller värdetav ekosystemtjänsterna på gården med 10 års perspektiv. Jakten efter snabba cash räknar knappast vinsten i antal maskar, humlor eller bin per hektar… Det borde ju vara lite av en paradox för lantbrukare som kanske mer än några andra har ett generationstänkande i sitt företagande.

Eko gynnar pollinerare
Som ekoodlare har man redan gjort aktiva val, genom att låta sprutan stå och inte använda betat utsäde. Val som förbättrar chanserna för pollinerare avsevärt. Att ekoodlarna ska ha ett skäligt stöd för de oaser som de tillhandahåller för att upprätthålla en för samhället så viktig funktion borde väl också vara tämligen odiskutabelt. Den växande ekomarknaden är även ett bevis på att det finns konsumenter som hellre gynnar en långsiktig effekt i stället för att bara tänka pris. De behöver bli fler! Och det ska väl inte vara så svårt att få fler att välja eko om man lyfter frågan med hjälp av blommor och bin…

2013-08-13