Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Tips från Tyskland vid plogfri odling

Plogfri odling är ingen vanlig företeelse inom det ekologiska odlingssystemet. Därför arrangerade HS Rådgivning en studieresa till Tyskland för att se hur långt man kommit där. Resegruppen bestod av ekorådgivare från olika rådgivningsföretag, länsstyrelsen och ett antal lantbrukare från hela Sverige.

Stoppelhobel och Mathias von Mirbach
och kvickrot på plogkroppen
Bild: Barbro Kindt, LST Halland

Den gård som man besökte som kommit lkängst på området var Kattendorfer Hof , en gård med förädling i centrum. Gården på 150 hektar lagdes om till eko-drift år 1998 och odlas biodynamiskt. Dessutom bedriver gården mjölkproduktion med eget mejeri, samt producerar gris- och nötkött. All mjölk säljs opastöriserat som ost och färskmjölk. Totalt har verksamheten 30 anställda. Närheten till Hamburg (3,5 mil) har gett anledningen att satsa på livsmedelsförädling.

På gården odlas ca 50 sorters grönsaker och man har två växtföljdsområden på gården. Här tillämpas en speciell växtföljd där tre år grönsaker varvas med tvåårig vall. Strategin är att odla de mest krävande grönsakerna som t.ex. kål direkt efter vallen och sista året kommer de minst tärande som t.ex. sallad. Från början var plogen huvudredskapet. Man blev aldrig riktigt nöjd med resultatet.

Man prövade något år kamodling efter metoden från Julias Turel (se länk nedan), som pga för stort dragkraftsbehov inte hade någon framtid på gården.

Sedan två år använder man nu varken plog eller kamodling. I stället används redskapet ”Stoppelhobel”, som påminner om en grundplog, men är stabilare och tyngre. Redskapet har 6 skär och 2,10 m arbetsbredd, och kopplas till en traktor med 105 hk, som motsvarar tillverkarens rekommendation om minst 100 hk. Det krävs noggrann inställning. Första körning sker med 6-8 cm djupt, sedan efter 6-10 dagar andra körning 12 cm djupt. Pga av tyngden och två stödhjul, framme och bak, går maskinen ganska stadigt. Rekommenderad hastighet enligt tillverkaren är 8-15 km/h, men på gården tycker man att drygt 8 km/h var lagom vid vallbrott, särskilt vid sten eller också på mer sandiga jordar, för att minskar förslitningen.

Spaderullharv, som används
efter andra körningen
Stoppelhobel och kanske
direkt inför sådden.
Foto: Hermann Leggedör

Systemet fungerar bra. Man är inte lika väderberoende, dragkraftsbehovet är mindre och att man får en säker genomskärande arbetseffekt. Några förbättringar skulle man ändå önska: t.ex. härdad stål, särskilt för förslitningsdetaljerna. Gården har haft stort problem med kvickrot och det vill man bl.a. avhjälpa med ”stoppelhobel”. I övrigt används efter den andra körningen med Stoppelhobeln en spaderullharv plus att man vid såddtillfället kombinerar med rotorharv och såmaskin.


Sammandrag av text från Hermann Leggedör, HS Rådgivning

2011-10-17